SYNPUNKTER
1991
VAD TYCKER JAG OM MATEMATIKEN?


Hej MM!

Här kommer min kommentar till matematikundervisningen som vi haft. Jag vet inte om den ger någon bild av det jag ville ha sagt men jag hoppas det. Om det är något som visar sig vara felaktigt i den kan du ju höra av dig.
Att humanisterna på den svenska gymnasieskolan har problem med matematik är allmänt känt. Det finns två möjliga förklaringar till detta.
- Antingen är det fel på undervisningen de får ta del i eller också ligger felet hos eleverna själva .
De senaste anledningen är mindre trovärdig då ju humanisterna ofta besitter mycket goda kunskaper i språk och historia vilket de inte skulle kunna göra om de vore totalt blåsta.
Som det nu förhåller sig läser humanisterna samma matematik som natur vetenskaparna, samhällsvetenskaparna och ekonomerna gör första året. Detta är inte helt igenomtänkt då ju t.ex. humanisterna och ekonomerna kommer att syssla med vitt skilda saker i framtiden.
Enligt mina erfarenheter har mitt och mina kompisar vanligaste problem i fråga om matematik varit att inse sambandet mellan den abstrakta matematiken och den konkreta verkligheten. Jag tror att ovanstående är ett extra stort problem för humanisterna som inte är vana vid att arbeta med formler utan främst med ord. Vi har på H-linjen detta år nästan uteslutande sysslat med en matematik som vi egentligen inte direkt skulle kunnat sätta in i ett sammanhang. Därför tycker jag att en av gymnasieskolans viktigaste uppgifter är att ge eleverna en bättre översikt över matematiken.
Under två terminer som jag läst matematik har vi inte avvikit från läroboken och vi har inte haft tid att djupgående rätta oss in i problem eftersom vi har mest rätta oss efter datumen för proven.
Vidare har läroboken inte innehållit särskilt många problem som inte kräver komplicerade förkunskaper och även koncentrerar sig på elevens egen förmåga att dra logiska slutsatser och att genom egna beräkningar och tankegångar klura ut svar.
Är inte matematik ett ämne man läser delvis i syfte att träna upp tanke förmågan? Humanisterna behöver en matematik som passar dem och gymnasieskolan behöver en matematik som stimulerar eleverna.
Det gör den nämligen inte on man aldrig får tid och möjlighet att befästiga sina kunskaper.
När jag gjorde mitt enskilda arbete om mängdläran upptäckte jag att det var en matematik som stöpt för humanisterna.
Y mängdläran stöter vi på grundläggande förklaringars till olika mängders relationer och samband.
När man gör något är det viktigt att man förstår värdet i det man gör annars går kunskapen förlorad. Man bryr sig inte om att lära sig på lång sikt och ”pluggar bara till proven” etc.
det ord som ständigt borde förknippas med matematik är ordet ”varför”.
Det gäller ju inte bara att med hjälp av en regel lösa ett tal, man bor de också veta varför.
Detta verkar den svenska gymnasieskolan ha glömt bort. VT 1991

Ha en trevlig sommar. Kramar Y.



Hejsan MM!

Jag tycker att det här året har varit mycket lärorikt men också jobbigt. Vi som har valt humanistisk var dels för språket och dels för att slipa matematik i två år (åk 2 och 3). Men nu känns det att vi har fått dubbellära i matematik vi har läst nästan allt som man lär sig på tre år. Det är ju helt fel och orättvist mot dem som är inte duktig på matte men duktig på språk. Mattens betyg sänker ju annars det bra betygsnittet. Istället tycker jag att man ska ha enklare undervisning i matematik som passar humanister mycket bättre, som ex. mängdläran. Vi vet det här eftersom vi i vår grupp har fått ett speciellt uppdrag att berätta om matematiker och hans verk, och därifrån har vi fått en kort undervisning om det. Jag tycker att mängdläran skulle passa humanister bättre än den slags matematik som E och S läser.
Jag hoppas att ni tar oss på allvar och hjälper nästa års elever med deras matematik undervisning. VT 1991
 

Att ha matematik i två olika grupper innebär både positiva och negativa sidor.
Det positiva är att vi går i en grupp med 7 elever som går och hinner få mera hjälp och vi hinner också gå igenom saker mycket längre tid. Tills alla förstår. Vi får bättre kontakt med varann och vi kan lära känna varann bättre.
Det negativa är att andra lärare behandlar oss som obs-grupp och de förnedrar oss genom att säga till andra elever att vi är mycket sämre än andra. Vilket inte är sant.
De enda som skiljer våran grupp från en annan grupp är att de går igenom olika kapitel mycket snabbare medan våran grupp tar det mera lugnt.
Annars tycker jag att är bra. Jag själv trivdes bra i min grupp fast visst fanns det vissa konflikter mellan både läraren och elever. Men jag tror inte att jag har trivts så bra i någon grupp som denna. Att det var så bra mellan oss elever var alltid att vi ställde upp och hjälpte varann när det behövdes. VT 1991
 


VAD JAG TYCKER OM MATEMATIKEN?

Jag, personligen tycker inte att matematik är det roligaste som finns, men jag hatar det inte. Det finns både negativa och positiva saker om saken med två mattegrupper. Det positiva är att i denna grupp lär vi oss mer noggrannare och långsammare. Vi går igenom mer. Det negativa är nog att vi blir ej tagna på allvar. Man tror att vi kan mindre och behöver mer än bara en speciell grupp. Jag vet ej om detta är sant, men det är vad jag tycker. En annan negativ sak är de i den andra gruppen tror att det är bättre än oss,
Själva gruppen är helt okej. Det är klart att ibland, blir man irriterade på varandra, men det går snabbt över. Sammanhållningen i gruppen är också bra. Om någon vill skolka någon gång, så blir det direkt diskussioner om vad dumt det är osv. det bevisar att man bryr sig om andra och deras betyg också. inte bara sitt eget, och det är bra att man får denna chans, i alla fall.
VT 1991

 

VAD TYCKER JAG OM MATEMATIKEN?

Jag, för min del tycker ej om att jobba med matematik. Det beror nog på att jag har alltid haft problem med det. Men jag tror att det skulle gå bättre för mig om vi hade fått lärt oss på det sätt som du ville från början, men B sa att det gick inte. Det är bra att det finns en chans för de elever som behöver mer tid och hjälp att förstå – men det har negativa sidor också få två olika prov, eftersom denna grupp går långsammare fram och då blir proven svårare. När de gör proven, tänker lärarna (som gör dem) ej på denna grupp. De komplicerar allt alldeles för mycket!
Jag tycker att man borde planera grupperna bättre– så det blir bättre resultat. Matematik kan bli kul – om man gör det på rätt sätt. VT 1991
 


Hej MM!

Jag tycker att det här året har varit mycket lärorikt men också jobbigt. Vi som har valt humanistisk var dels för språket och dels för att slipa matematik i två år (åk 2 och 3). Men nu känns det att vi har fått dubbellära i matematik vi har läst nästan allt som man lär sig på tre år. Det är ju helt fel och orättvist mot dem som är inte duktig på matte men duktig på språk. Mattens betyg sänker ju annars det bra betygsnittet. Istället tycker jag att man ska ha enklare undervisning i matematik som passar humanister mycket bättre, som ex. mängdläran. Vi vet det här eftersom vi i vår grupp har fått ett speciellt uppdrag att berätta om matematiker och hans verk, och därifrån har vi fått en kort undervisning om det. Jag tycker att mängdläran skulle passa humanister bättre än den slags matematik som E och S läser.
Jag hoppas att ni tar oss på allvar och hjälper nästa års elever med deras matematik undervisning. (EA) H1 VT 1991

 


VAD TYCKER JAG OM MATEMATIKEN?

Jag, för min del tycker ej om att jobba med matematik. Det beror nog på att jag har alltid haft problem med det. Men jag tror att det skulle gå bättre för mig om vi hade fått lärt oss på det sätt som du ville från början, men B sa att det gick inte. Det är bra att det finns en chans för de elever som behöver mer tid och hjälp att förstå – men det har negativa sidor också få två olika prov, eftersom denna grupp går långsammare fram och då blir proven svårare. När de gör proven, tänker lärarna (som gör dem) ej på denna grupp. De komplicerar allt alldeles för mycket!
Jag tycker att man borde planera grupperna bättre– så det blir bättre resultat. Matematik kan bli kul – om man gör det på rätt sätt. VT 1991

 


VAD JAG TYCKER OM MATEMATIKEN?

Jag, personligen tycker inte att matematik är det roligaste som finns, men jag hatar det inte. Det finns både negativa och positiva saker om saken med två mattegrupper. Det positiva är att i denna grupp lär vi oss mer noggrannare och långsammare. Vi går igenom mer. Det negativa är nog att vi blir ej tagna på allvar. Man tror att vi kan mindre och behöver mer än bara en speciell grupp. Jag vet ej om detta är sant, men det är vad jag tycker. En annan negativ sak är de i den andra gruppen tror att det är bättre än oss,
Själva gruppen är helt okej. Det är klart att ibland, blir man irriterade på varandra, men det går snabbt över. Sammanhållningen i gruppen är också bra. Om någon vill skolka någon gång, så blir det direkt diskussioner om vad dumt det är osv. det bevisar att man bryr sig om andra och deras betyg också. inte bara sitt eget, och det är bra att man får denna chans, i alla fall.

VT 1991

 

VAD TYCKER JAG OM MATEMATIKEN?

När jag gick i lågstadiet var matte något spännande och obegripligt. Vi hade lärt oss plus och minus och fick en uppgift i matteboken. Det var två staplar och en pil från den vänstra till den högra stapeln. Staplarna stod det olika tal. Det var meningen att man skulle plussa t.ex. 13 i vänstra stapeln med 5 i den högra. Det var en sak som min lärare blev förbannad på, att jag inte förstod och inte kunde lära.
Matten överhuvudtaget gick skrangligt under låg– och mellanstadiet, i feman fick vi en hjälplärare som jag hade glädje av. Matte var ju kul on man visste vad man gjorde och det var precis så att man kunde klara det. I sexan bytte jag skola.
När sjuan började hade jag allmän matte. Jag på lektionen skrev jag av facit och pratade. Jag fick 2:a i omdöme. När man väl försökte räkna skrek de andra i klassrummet. Så jag bytte till särskild kurs i matte. Jag jobbade och nästan klarade på lektionerna.
Resultatet blev ändå hälften av medel på provet och 1: a. i betyget. Jag fick flytta tillbacka till allmänmatte. När jag kom tillbacka ansträngde jag mig inte särskild och fick till min förvåning en 4: a. i betyg. Terminen därpå satte sig en pratbubbla bredvid mig. Jag blev också pratig, vilket resulterade i en 3: a. Förbaskat. Terminen därpå förklarade jag för tjejen att jag ville ha 4:a. Och att jag inte kunde sitta bredvid henne. Jag jobbade på och min möda under den terminen betonades med den önskade 4: an. Jag och en kille ”brottades” om 1:an och 2:an plats på proven.
förfrågan kom till oss i 9:an på vår teminen och vi ville gå på 3-veckorskurs i matte på Åsö gymnasium. Jag tackade ja och under tre veckor varje vardag i två timmar var jag där på eftermiddagarna pluggade jag hemma. Jag förstod det mesta och skrev av allt från svarta tavlan. Betyget på kursen blev 3:an i särskild matte. Jag blev glad!!!
Sedan började jag ekonomisk linje. Vi fick skriva i tidigare matte betyg på ett prov och sedan skulle vi räkna. Jag hade inte klarat många tal, om jag inte hade gått kursen . Jag fick 1 poäng för mycket för att bli tillfrågad att gå i speciell grupp. ”Det behöver du nog inte”, sa han. Men jag bad honom och fick byta. En termin gick jag i en extragrupp och det var jättekul. Jag gick och längtade efter matte lektionerna. Läraren kom med roliga exempel tvingade oss att tänka logisk och nästan fördömde de svenska matteböckerna – vilket jag kan förstå. Höstterminen slutade med 3. A vilket jag blev jätteglad över!
Sedan fick vi meddelande – vi ska räkna med den andra mattegruppen. Nu sitter jag här, han förklarar på tavlan, går runt till alla utom oss, fastän vi sitter och gör ingenting. VT 1991
 


Hej MM!

Jag lovade att skriva helt kort om hur jag upplevde matematikundervisningen i XX-gymnasium. Kommer du ihåg?
Under 1:an på naturvetenskaplig linje med koncentrationsläsning är matematik det helt dominerande ämnet. Ni hade långa pass, 2 eller 3 lektioner, flera dagar i veckan. Denna komprimerade form av undervisning hade både fördelar och nackdelar.
En av fördelarna var att föreläsning kunde ske under första delen av passet medan resten av tiden kunde ägnas åt räkning tillskillnad från om vi bara hade haft en lektion i taget. För mig blev undervisningen mer ”hel” på detta sätt. En annan fördel ar att matematik var vårt enda naturvetenskapliga ämne och vi slapp därmed konfronteras med fysik och kemi samtidigt som vi lärde in komplicerade formler.
Nackdelarna består främst i att det fanns för lite tid att låta det nya matematiska smälta in. Det var praktiskt taget omöjligt att hinna göra alla räkneexempel hemma samtidigt som man skulle ha ett fungerande liv och inte bara plugga. Det vanliga inlärningsmönstret för mig var att på ett ungefär första lärarens genomgång av ett nytt område medan läraren föreläste för att sedan glömma bort. Därefter läste jag exempel i boken och följde det till punkt och pricka då jag lite tränade försökte lösa uppgifterna i boken. Jag förstod inte alltid riktigt vad jag gjorde. När provet sedan närmade sig hade jag en intensiv period veckan innan att repetera och faktiskt också nästan förstå vad jag gjort under en månads tid.
Hur mycket jag nu kommer ihåg av matematiken vågar jag inte svara på men jag tror att jag lyckades manifestera en del av 1: ans kunskaper under 2: ans matematikundervisning som var av lugnare tempo.
Sista årets matematik under vårterminen i 2: an räddades jag dock påfallande ofta av tabellsamlingen där jag helt mekaniskt kunde använda mig av formler.
Min nyfikenhet på matematik har inte utslocknat och det skulle vara roligt att fördjupa den relativt ytliga kunskap jag har.

MM, lycka till i dina efterforskningar. Jag skulle vilja se vad du kommer fram till!
Nu får du ha en riktigt skön sommar. Kram! VT 1991



Hej MM!
Vad jag tycker om matematiken, jag tror att du redan vet om det. Matematik är bra att kunna men ibland blir det för jobbigt. Du har jobbat bra ifrån dig och det var roligt att få ha dig som lärare. Jag har kanske inte skrivit så bra på provet men jag har försökt i alla fall, så gott jag har kunnat. Jag trivdes bra i min grupp. TREVLIG SOMMAR! VT 1991